Inför varje längre resa till vårt andra hem i Torrevieja brukar jag se till att rensa i skafferi, kyl och frys. Den här gången gjorde jag det med lite mer utmanande tag, utan att göra av med en enda krona under en vecka. Eller söndag-söndag, så det blev åtta dagar.

Vi hade fått tips om Dalsnibba så det blev en weekend dit, med övernattning i campingstuga i Oldevatn. Så himla fint med jadegrönt vatten och höga berg runtomkring.

Vildmarksvägen, denna natursköna väg som sträcker sig genom vildmarken i Jämtland och Lappland. Hela vägen runt är ca 50 mil lång och passerar genom fjäll, skogar och sjöar. Porlande bäckar, mäktiga vattenfall och färgprakten i september, en grym upplevelse helt enkelt om man vill ta del av den svenska vildmarken.

Som fläskpannkaka fast som muffins. Det här receptet är gluten- och sockerfritt och räcker till 10 härliga och mättande muffinsar. Perfekt att ha med på utflykt.

Jag tar ett djupt andetag och tar mig tillbaka till vårt besök där helvetet på jorden utspelade sig under andra världskriget. Auschwitz-Birkenau, ett av de mest kända nazistiska koncentrations- och förintelselägren under andra världskriget.

Jag tänkte först ta er med till Krakow, denna vackra stad i regionen Galizien i södra Polen. Vi valde att ta nattfärjan både till och från Polen för att spara tid. Det är ju riktigt mysigt att gå ombord på kvällen, äta en god räkmacka med ett glas vin till, medan båten stilla glider ut på öppet hav.

Vi fick chansen att besöka Öland, solen och vindarnas ö. Första dagen körde vi söderut, ner till Sveriges högsta fyr, Långe Jan. Vi hann även med en handfull stopp efter vägen och mysig middag i solnedgången blev det också. Väderkvarnar, Ölandstokar, gravfält och lämningar av gamla borgar. Kossor och får som gick och betade helt fritt längs vägarna, var några av bilderna vi hade på näthinnan när vi blundade för en natts sömn i Kalmar.

Den här äppelkakan har hängt med sen jag var liten och är så himla god och lätt att göra. På den tiden var det strösocker i, nu väljer jag sötströ istället, eftersom det inte triggar min sockerberoende hjärna.

Den sjätte nationalparken i samlingen blev Sonfjället här på hemmaplan. En härligt solig söndag i september med hög och klar luft åkte vi mot Hedeviken och Nyvallen där vi utgick ifrån.

Vi hade hört talas om Big Bench som står uppe på Hamrafjället och var lite nyfikna på den. Likaså Anderssjöåfallet som ligger precis vid landsvägen, ett mäktigt vattenfall som man byggt en trappa vid sidan av med 303 trappsteg för att vara exakt. Väl värd ett besök och vill man inte gå i trappor kan man stanna nere vid den vackra rastplatsen vid fallets nedre del.

Ni som hängt med här ett tag, vet att vi samlar på våra svenska nationalparker. Den femte i ordningen gick till Tyresta. En oas av urskog, små sjöar och som pricken över iet, Tyresta gård, en sommaridyll som hämtad ur någon av Astrid Lindgrens sagor. Kände mig lite som barnen i Bullerbyn när vi gick längs grusvägen kantad med gärdesgård och ängar.

När man bor där vi bor, i Sveg, måste man ofta till Östersund för att uträtta olika saker. Det kan till exempel vara en shoppingtur, en tandställning som ska spännas, en ortoped som ska besökas, en hörapparat som ska provas ut eller ett barn som ska födas.

För några år sedan skrollade jag över en bild från Enåsengruvan i Hälsingland. Den hamnade snabbt på listan ”platser att besöka”. Härom veckan tog vi oss dit för att beskåda dess turkosblå vatten i verkligheten.

Medan jag har ägnat mig åt jobb, jobb och lite mera jobb under sommaren, har Morgan byggt en ny blogg åt mig på plattformen Squarespace. Nu kan jag posta blogginlägg direkt från telefonen, något jag längtat efter.

Sitter och funderar över vad som hänt sedan jag skrev sist. Tur jag har kamerarullen att bläddra tillbaka i för att uppdatera mig. Massor av jobb har det varit men däremellan har vi haft söndagsutflykter i både ur och skur.

Sen vi kom till Sverige har det gått i ett enda kör här. Började med några nattpass på jobbet och sen blev det sommarlovsfest och bröllop. Vi brukar alltid samla familjen vi har här i närheten för fest när det äntligen blivit sommarlov.

Som jag tidigare berättat, äter jag enligt Anna Halléns ACT ALP och delar upp näringsämnena enligt vissa tekniker.

Tänk att det har gått 40 år sedan jag fick mitt livs idol. Ja, några till har kommit och gått genom åren. Några har stannat i mitt hjärta, gjort avtryck på olika sätt men ingen, absolut ingen som Carola.

Det var i Falun jag för 52 år sedan såg dagens ljus för första gången. Mamma och pappa bodde i Avesta vid den tidpunkten och då bar det iväg till Falun när det väl var dags.

Tre veckor har passerat och själva teknikerna går nu av sig självt. Det är ett lätt sätt att leva på, bara man ser till att det finns en blandning av protein, grönsaker, rotfrukter och fett hemma.