Vi gjorde ett besök i prästgården i Borgvattnet

Man har ju alltid vetat om den, prästgården i Borgvattnet. Av nån anledning, som jag inte riktigt förstår mig på, har jag haft nån dragning dit. Prästgården är ett av världens mest hemsökta hus och det förstår man när man kliver över tröskeln.

Nu var det bokat och klart och faktum är att det började kännas lite kusligt redan på vägen dit. Vägarna ledde oss liksom längre och längre från civilisationen och sista biten var det grusväg som jag tyckte blev smalare och smalare. Det dystra vädret förstärkte kusligheten riktigt bra också. GPS:en ville vid nåt tillfälle att vi skulle svänga fast det inte fanns nån väg.

Jag är ju hundra på att vi har nåt omkring oss och har ibland känt av en annan dimension, än den vi har i vår vardag, här i det jordliga livet liksom. Inget elakt och dumt utan mer av godo och hjälpsamhet. Känslan i prästgården är svår att beskriva, den måste nog upplevas. En konstig frossa kom över en på vissa ställen i huset, som kryp i skinnet.

Vid ett tillfälle, när jag skulle gå nerför trappan, kände jag tydligt hur någon ville ändra mitt hår och liksom lägga luggen åt fel håll. Vi hörde också steg utanför vårt rum på natten. I ögonblicket visste vi inte riktigt om det var de andra två gästerna som var uppe och gick. Det var först på morgonen, när vi alla fyra träffades i frukostrummet, som vi förstod att det inte var någon av oss som bodde där under natten, som varit uppe och gått.

Vi vågade ju knappt röra oss ur fläcken där på natten, ej heller somna. Vi låg och väntade på att nåt skulle hända och var livrädd att den andre skulle somna, så man blev ensam med eventuella händelser. Obeskrivlig känsla av skräckblandad förtjusning. Morgan har gjort en video från vår vistelse som ni kan kika på.

Ni var många som var nyfikna på hur det var där. Jag säger bara, vill ni ha lite spänning i vardagen, boka en natt på prästgården i Borgvattnet, gärna på hösten när det blir bäckmörkt på kvällen. Och när det nalkas fullmåne förstås, så att skuggor och gestalter blir extra skarpa. Buhuhuhuhu!!!

https://www.youtube.com/watch?v=9EPZRQ4lgqA

Föregående
Föregående

Finn fem fall - ett trevligt äventyr

Nästa
Nästa

I glädje och sorg...